Hälsans olika dimensioner och tolkningen av dem

Världshälsoorganisationen har i sin definition gett hälsan tre dimensioner: fysisk, psykisk och social. Av dessa är den fysiska hälsan den mest kända helheten, den psykiska är redan för många något mera konturlös medan den sociala hälsan sällan kommer längre än till festtalen och boksidorna.

I Epeli erbjuder förmågan att klara sig i vardagslivet en fjärde dimension. Ofta är det så att i det vardagliga beslutsfattandet visar det sig att förmågan att klara sig i varje enskild situation är viktigast, och inte någon av de traditionella hälsodimensionerna. Bland annat åldern och den interaktiva förmågan inverkar mycket på valet av metoder för att klara sig.

Den fysiska hälsan bestäms ofta genom förlust av hälsan: sjukdomar eller skador försämrar funktionsförmågan och orsakar symptom. Symptomen är fysiska: smärta, feber, störningar i kroppsfunktionerna eller t.ex. utslag eller sår. Den fysiska hälsan kan emellertid också förbättras. Metoderna är välbekanta; centrala faktorer i alla åldrar är i synnerhet motion och hälsa. Psykisk hälsa är mental hälsa. En psykiskt frisk människa har tillräcklig självkänsla, hon förmår handskas med de problem som möter henne i livet utan att gripas av okontrollerad ångest, kan identifiera känslor och förmår uttrycka dem på ett socialt acceptabelt sätt. Förlust av psykisk hälsa tar sig uttryck i mentala störningar, lindriga eller allvarliga. Depression kan vara lindrig eller en sjukdom som gör att man blir totalt handlingsförlamad ? å andra sidan kan det också vara ett omedvetet sätt att klara sig.
När det gäller den psykiska hälsan ? liksom de övriga hälsodimensionerna ? påverkas utvecklingen av människans arvsmassa och i synnerhet av levnads- och familjeförhållandena under barndomen och ungdomen. Egna val som stöder den mentala hälsan är bl.a. motion och tillräcklig vila och rekreation.

Social hälsa betyder förmåga att klara sig i den egna gemenskapen, att identifiera dess oskrivna regler och att känna att man behövs i olika gemenskaper. Den sociala hälsan påverkas också av möjligheten att träffa val och av hur man upplever omgivningen. Relationerna till närstående människor är en del av den sociala hälsan. Störningar i den kan ta sig utryck i bl.a. ensamhet och överdriven användning av rusmedel. Den sociala hälsan stärks av olika gemenskaper, ofta den närmaste släkten, vänner och grannar.

För att man skall klara sig i olika livssituationer krävs ofta självständighet, förmåga att fatta beslut och logiskt tänkande. Det kan också vara fråga om intuitivt handlande i enlighet med de egna känslorna. För att man skall klara sig krävs känsla för situationen och att man förstår konsekvenserna av olika val. I och med tilltagande ålder ökar också erfarenheterna av olika metoder att klara sig.

Epelis fyra hälsodimensioner skall snarare ses som överlappande i stället för som noggrant avgränsade separata områden. Alla dimensionerna ingår sålunda med varierande vikt i de vardagliga situationer som visas i Epeli. Den upplevda hälsan, som rätt bra förutsäger den framtida hälsan, kan vara en sammanställning av alla dimensioner. Forskningsrön är till hjälp när det gäller alla hälsodimensioner, men för att tolka dem krävs hälsomässig läsfärdighet.